EU, Brexit och brittiska företag
Storbritannien är inte längre medlem i EU, men brittiska bolag används fortfarande av företag med internationell verksamhet. Här sammanfattar vi vad Brexit innebär, vilka länder som ingår i EU och euroområdet samt vad företag bör känna till vid verksamhet mellan Storbritannien och EU.
Europeiska unionen består av 27 medlemsländer
Europeiska unionen består av 27 medlemsstater:
Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
Storbritannien efter Brexit
Storbritannien lämnade Europeiska unionen den 31 januari 2020. Övergångsperioden upphörde den 31 december 2020 och från den 1 januari 2021 gäller nya förutsättningar för handel och verksamhet mellan Storbritannien och EU.
Storbritannien är inte längre en del av EU:s inre marknad eller tullunion. Det innebär att företag behöver förhålla sig till separata regler för bland annat tull, moms, import, export, produktkrav och etablering.
Handel mellan EU och Storbritannien regleras bland annat genom EU–UK Trade and Cooperation Agreement. Avtalet underlättar handeln, men innebär inte att brittiska företag behandlas som EU-företag.
21 EU-länder använder euron
Euroområdet omfattar sedan den 1 januari 2026 21 av EU:s 27 medlemsländer. Bulgarien blev då det senaste landet att införa euron.
Alla EU-länder använder alltså inte euro. Exempelvis Sverige och Danmark har fortfarande egna nationella valutor.
UK Ltd efter Brexit
Ett brittiskt Limited Company är fortfarande en etablerad och internationellt använd bolagsform. Brexit har inte förändrat själva bolagsformen, men reglerna kring verksamhet inom EU har förändrats.
Ett UK Ltd som säljer varor eller tjänster inom EU kan behöva ta hänsyn till lokala regler för moms, tull, registrering, filial, arbetsgivarskyldigheter och rapportering beroende på hur verksamheten bedrivs.
Därför bör den praktiska strukturen alltid bedömas utifrån var kunder, verksamhet, personal och leveranser faktiskt finns.
UK Ltd och svensk filial – SUF
Ett brittiskt Ltd kan i vissa fall kombineras med en svensk filial, ofta kallad SUF. Filialen är normalt inte ett separat bolag utan en registrerad svensk del av det utländska huvudbolaget.
Om en filial är lämplig beror på verksamhetens art, kundbas, rapporteringskrav och skattesituation. Vid mer komplexa frågor bör företaget använda kvalificerad redovisnings-, skatte- eller juridisk specialist.
Vad behöver företag tänka på?
För företag som arbetar mellan Storbritannien och EU är det framför allt den faktiska verksamheten som avgör vilka regler som blir aktuella.
- Var varor importeras eller exporteras
- Var tjänster utförs
- Var kunder och personal finns
- Om lokal momsregistrering krävs
- Om filial eller annan lokal registrering behövs
- Vilka tull- och dokumentationskrav som gäller
Vad kan BolagsRegistrering hjälpa till med?
BolagsRegistrering erbjuder praktiskt affärsstöd och dokumentationshjälp kring UK Ltd, filialer och internationella företagsstrukturer.
- Generell information om UK Ltd och internationell etablering
- Dokumentationshjälp och administrativ support
- Praktisk koordinering inför bolags- eller filialregistrering
- Kontakt med externa partners när specialistkompetens behövs
Vanliga frågor om EU, Brexit och UK Ltd
Är Storbritannien fortfarande med i EU?
Nej. Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020 och betraktas sedan dess som ett land utanför EU.
Kan ett UK Ltd fortfarande göra affärer inom EU?
Ja. Ett brittiskt företag kan fortsatt sälja varor och tjänster inom EU, men behöver följa de regler som gäller för företag från länder utanför EU.
Använder alla EU-länder euro?
Nej. Sedan januari 2026 använder 21 av EU:s 27 medlemsstater euron.
Kan ett UK Ltd registrera filial i Sverige?
Ja, det kan vara möjligt. Vilken registrering och vilka skyldigheter som gäller beror på hur verksamheten bedrivs i Sverige.